Tillbaka i verkligheten

En helt underbar verklighet. Även om kärleken är lika oändligt stor som innan vi gifte oss så känns det ändå speciellt.

Har knappt tid att blogga eftersom jag har mitt återkommande layoutjobb den här veckan på min lediga tid, dvs på kvällstid. Men sticka kan jag ändå inte låta bli. Ibland är det tur att vägen till jobbet är lång och att jag inte behöver köra själv. Alltså får jag närmare två timmars sticktid varje dag trots allt.

Just nu stickar jag på en Diorkrage som jag hittat hos AnnaKika. Garnet för fuskpolon är ett rosamelerat garn jag köpte i Neapel. Dessutom har jag börjat sticka stickprov för att hitta lämplig stickstorlek för mina marssockar i sockklubben. Jag väljer Tropicana eftersom jag inte tycker att Dominosockarna ser speciellt snygga ut, men det är jag det och jag ska sticka dem i ett merino/bamboo/silk-garn från Violet & Green. Bilder kommer snart.
Förutom detta har jag tänkt sticka klart min Tree Jacket-tröja som jag började på i höstas och även min Sadiekofta...
Nu är ju inte livet så enkelt att det bara är att beta av det man vill sticka utan att man VILL för mycket och att dessutom barn o barnbarn fyller år i mars + min mamma. Alla får såklart inte stickade presenter men barnbarnet ska ju få en pippitröja i Regnbågen-garn har jag tänkt och min näst äldsta dotter som fyller 21 ska få en grafitgrå tröja i Garnstudios Kid Alpacka som jag köpt billigt på Tradera. Jag vet inte än vilken modell det blir men det fixar jag hyfsat snabbt om jag frågar henne ungefär vad hon skulle vilja ha OM hon skulle få en tröja.

Det verkar som om jag har fullt upp den närmaste tiden. Men jag har faktiskt stickat klart en del också. På flyget och i Italien stickade jag ett par sockar till äldsta barnbarnet och även ett par babysockar som någon av mina vänner som fick barn den 16 februari. Tre bebisar födda samma dag, det är inte illa det.